En samlad plan för att skapa trygghet, förebygga avvikning och hitta Alicia om hon försvinner. Bygger på forskning och samtal med professionella.
Version 5.0 — Juni 2026
Autism nivå 2, försenad språkutveckling. Två avvikningsincidenter våren 2026. Under socialtjänstutredning.
1. Pedagogik → 2. Gemenskap → 3. Fysiska barriärer → 4. Identifiering → 5. Spårning → 6. Krisplan
Rigellås, dörrlarm, STOP-skyltar. ID-kort med upprullningsbar nyckelrem. NFC-armband beställda.
FBET-remiss via BUP/habiliteringen. SIP med samordnad plan. Vård- och stödsamordnare. Simlektioner.
Levande dokument. Version 5.0 — Juni 2026. Bygger på forskning (CDC, Autism Speaks, Marcus Autism Center, Anderson et al. 2012) och samtal med professionella.
Det här är en handlingsplan, inte en roman. Läs Bakgrund och Alicias profil för förståelse. Resten kan ni bläddra i efter behov.
Vid akut situation: Krisplan, Kontaktlista.
Vid uppföljning: Incidentlogg, Ansvar och roller.
Förvaras på en bestämd plats i hemmet. Ta med till möten med vård, skola och socialtjänst.
Våren 2026 inträffade två avvikningsincidenter:
Båda incidenterna anmäldes till socialtjänsten, som nu utreder familjen.
Begär en Samordnad Individuell Plan (SIP) som samlar BUP, habilitering, socialtjänst och skola. SIP är lagstadgad (SoL — Socialtjänstlagen, HSL — Hälso- och sjukvårdslagen) och måste upprättas om insatser från flera aktörer behöver samordnas. Be också om en vård- och stödsamordnare om kontakterna blir för många — detta minskar stress och ser till att rätt stöd ges vid rätt tidpunkt (Nationella vård- och insatsprogram för autism).
Föräldrar har rätt att få information om utredningen, läsa anteckningar, framföra synpunkter och begära att dessa antecknas. Vid missnöje kan man vända sig till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) som utövar tillsyn över socialtjänsten.
Ingen enskild åtgärd är tillräcklig. Rätt lösning börjar med att förstå Alicia och utgå från hennes behov — inte från en produktkatalog. Lagren nedan är ordnade från grunden (förstå och lära) till yttersta skyddsnät (krisplan). Teknik är ett stöd, inte en lösning i sig. I botten av allt arbete ligger Trygghetscirkeln: Alicia har en trygg bas att utforska från och en säker hamn att återvända till.
Förstå varför Alicia avviker — bli hennes trygga bas för utforskande
Omgivningen informeras och kan agera
Lås och larm som tillfälligt stöd
Göra Alicia identifierbar om hon går vilse
GPS-position som yttersta skyddsnät
Systematiskt agerande när alla lager brustit
Barriärer har begränsat Alicias möjlighet att gå ut obemärkt. Barnpsykologen bedömer utevistelse som ”otroligt utvecklande”. Innan hon korsade vägen var detta självklart. Efter incidenterna måste säkerhet komma före frihet.
Målet är att bygga upp tillräckligt starka förmågor för att kunna ta bort barriärerna. Varje lager — pedagogik, gemenskap, lås, GPS — är en förutsättning för ökad självständighet.
”Så länge det inte är säkert är det inte utvecklande.”
En sammanfattning av vem Alicia är — för dig som möter henne för första gången.
Alicia är nyfiken, bestämd och vet vad hon vill. Hon planerar sina aktiviteter och tar med sina dockor. Hon har god uthållighet när något intresserar henne.
Försenad språkutveckling. Förstår enklare instruktioner. Har svårt att uttrycka behov i tal. Använder bildstöd (AKK — alternativ och kompletterande kommunikation) och kan lämna över kort. ID-kortet är hennes sätt att be om hjälp.
Dockor (tar alltid med dem). Gungan. Skogen och att plocka bär. Vatten — dammar, bäckar. Sinnesstimulans: bjällror, texturer, glitter, gunga.
Tyngdväst, tyngdfilt, sinnesflaskor, gunga, kram, att titta på kartan. Trygghet finns i rutin och det välbekanta.
Förbud utan förklaring. Höga ljud och högljudda miljöer. Övergångar utan förberedelse. Att inte bli förstådd.
Hon brukar visa sig när hon är ute, men överskattar sin förmåga vid vägar och vatten. Hon blir inte arg eller högljudd — hon går bara. Därför kan hon försvinna utan att någon märker det.
Alicia är 5 år. Bor i hus med trädgård, nära skog, bäck och mindre väg. Grannar på avstånd — ingen ser henne direkt om hon går.
Mamma, pappa och __ syskon bor i hushållet. ______________________________
Alicia är inte bara föremål för den här planen — hon ska vara delaktig i den. Delaktighet ser olika ut beroende på kommunikations- och förståelsenivå, men principen är densamma: beslut som rör Alicia fattas med henne, inte över henne.
Ibland är Alicia för stressad, trött eller överstimulerad för att vara delaktig. Då fattar vuxna beslutet — men med målet att alltid förklara i efterhand: ”I dag låste vi dörren för att du skulle vara trygg. I morgon kan du vara med och bestämma vart vi går.”
Polisens autismenhet: ”Många föräldrar tvekar att ringa av rädsla för socialtjänsten. Er trygghetsplan visar att ni gör rätt. Ring alltid.”
När Alicia hittats är det viktigaste att bemöta henne med lugn och värme — hon har inte gjort något medvetet fel. Skäll eller lättnad som kan uppfattas som ilska gör henne rädd och mindre benägen att stanna nästa gång.
Om Alicia går vilse kan hon bli blöt, kall, rädd eller behöva omhändertas av polis eller ambulans. Ha en väska redo.
Förvara väskan lättåtkomligt vid ytterdörren eller i bilen. Gå igenom innehållet en gång i månaden och byt efter säsong.
Det här är vad vi kan göra direkt, utan att vänta på utredning eller remisser.
Barriärer är inte en lösning — de ger oss tid medan pedagogiken och gemenskapen byggs upp. Rigellås och larm är tillfälliga hjälpmedel, inte en permanent lösning.
Målet är att kunna ta bort barriärerna när Alicia har lärt sig gränserna. De är inte ett mål i sig — de är en tillfällig insats medan de viktigare lagren (pedagogik, gemenskap) byggs upp.
Rigellås, dörrlarm och fönsterspärrar som hindrar Alicia från att gå ut kan samtidigt hindra henne — och er — från att komma ut vid brand. Varje barriär måste därför vägas mot utrymningssäkerhet.
Brandrisken är låg men konsekvensen är katastrofal. Barriärerna ska vara ett skydd, inte en fälla.
Samma barriärer som skyddar på dagen fungerar på natten — lås, larm och fönsterspärrar är aktiva dygnet runt. Men natten har egna risker: mörker, tystnad, ingen som ser om Alicia vaknar och går ut.
Krisplanen är densamma nattetid: 112 först, sedan sök. Men var extra uppmärksam på vatten i mörker — dammar och bäckar syns sämre och är svårare att bedöma på natten.
Trots pedagogik och barriärer kan Alicia avvika igen. Identifiering gör det möjligt att hjälpa henne även om hon inte kan tala.
Laminerat kort med upprullningsbar nyckelrem och bälteshållare. Alltid synligt, tappas inte bort.
Framsida: Foto, ”AUTISM — TALAR INTE”, telefonnummer.
Baksida: Diagnos, sensoriska behov, medicinering, reservkontakt. Lamineras. Kostnad: ~20–50 kr.
NFC-armband beställda — silikon med inbyggt chip som lagrar kontaktinfo, diagnos och länk till denna plan.
Marcus Autism Center: ”Om du ser mitt barn utan mig — ingrip. Det är lugnt.” Många vill hjälpa men är osäkra på om de får ingripa. Ge dem tillstånd.
~50% av föräldrar till barn med autism rapporterar att de aldrig fått professionell vägledning om avvikningshantering. Genom att informera omgivningen bygger vi det nät som professionella inte alltid kan ge.
Utöver grannarna finns släkt och vänner som kan vara med Alicia — mormor, farmor, mostrar, fastrar, nära vänner. Om de ska ha henne en eftermiddag eller övernattning behöver de samma grundtrygghet som hemma.
Innan vi väljer produkter måste vi förstå varför Alicia avviker. Utan den förståelsen riskerar vi att köpa teknik som inte löser grundorsaken. Det här är det långsiktiga arbetet.
Alicias avvikningsmönster hittills:
Marcus Autism Centers 12-veckorsprogram FBET identifierar varför barnet avviker. Fyra huvudfunktioner:
När funktionen är identifierad kan beteendet ersättas med ett tryggare alternativ. En kontrollerad studie med slumpmässig fördelning (NCT03899831, 76 barn, 2025) visade att FBET gav avsevärt bättre resultat än vanlig föräldrautbildning avseende säkerhetsåtgärder, avvikningsfrekvens och svårighetsgrad. Oberoende bedömare såg förbättring hos 31,6% av FBET-gruppen jämfört med 2,6% i kontrollgruppen (p=0,001). Effekten kvarstod vid 28-veckors uppföljning; 5,26% bortfall.
Konkret fråga till BUP/habiliteringen: ”Jag vill bli remitterad till FBET (Funktionsbaserad avvikningsbehandling) enligt manualen från Marcus Autism Center. Finns det möjlighet att delta i den pågående kliniska prövningen (NCT07194083) eller genomföra behandlingen inom befintlig vård?”
Forskning inom positivt beteendestöd (PBIS) och naturalistic developmental behavioral interventions (NDBI) — däribland Pivotal Response Treatment (Koegel & Koegel, UCSB) — visar att positiv förstärkning av önskat beteende är betydligt mer effektiv än att peka ut förbjudna områden. För barn med autism är skillnaden avgörande: ”gå hit” är begripligt, ”gå inte dit” är abstrakt.
En samtalspartner gav ett konkret exempel som vi har anammat: istället för att tala om var Alicia inte får vara, kan vi förstärka de platser där hon får vara. Under våra promenader pratar vi om:
Vi kan skapa en enkel karta tillsammans med Alicia — en bild över området med markerade landmärken, bärplatser, gungan och skogen. Vi ritar kartan och pratar om den både hemma och under promenader. Målet är att Alicia ska få en positiv bild av sitt närområde där vissa stigar och platser är ”våra” — förstärkta genom upprepad positiv upplevelse, inte genom förbud.
Samma metod fungerar på nya platser. Inför midsommar ritar vi en karta över festplatsen: ”Här är stugan med den röda dörren. Här är stubben vid flaggstången. Om vi tappar bort varandra — ses vi vid stubben.” Vi går runt tillsammans, pekar på kartan och låter Alicia ta på stubben, känna på dörrhandtaget. Landmärket är en fast punkt oavsett hur mycket folk det är — en trygg plats att återvända till.
På samma sätt fungerar besök i nya miljöer: parker, lekland, badplatser. Innan vi släpper taget pekar vi ut en mötesplats — ”den blå bänken”, ”det stora trädet” — och repeterar: ”ses där”. Med tiden lär sig Alicia att varje ny plats har en trygg punkt, oavsett var vi är.
Metoden bygger på beprövad forskning: Koegel et al. visade att naturliga förstärkare (att få göra något roligt som en direkt konsekvens av önskat beteende) ökar inlärning och generalisering hos barn med autism. Genom att koppla trygga zoner till positiva upplevelser — bär, gungan, äventyr — bygger vi en inre karta som Alicia bär med sig, även när ingen vuxen är där.
Forskning om navigering vid autism (Williams, 2017; ICA, 2021) visar att personer med autism navigerar med flera sinnen — inte bara synen. Känsel (ta på väggar, stenar, bark), ljud (porlande bäck, prassel, fågelkvitter) och doft (blommor, barrskog) kan vara starkare minnesankare än synintryck.
En studie från University of Minnesota (Williams, 2017) visade att barn med autism kom ihåg fler färger, former och skyltar när de fick strukturerad navigeringsträning med visuella hjälpmedel. Genom att kombinera flera sinnen skapar vi överlappande minnesledtrådar — om Alicia inte ser landmärket kan hon känna igen platsen på ljudet eller doften.
Trygghetscirkeln (Circle of Security, COS) bygger på över 50 års anknytningsforskning. Modellen beskriver hur barn växelvis ger sig ut för att utforska världen och återvänder för att tanka trygghet hos föräldern. Förälderns uppgift är att vara en trygg bas när barnet utforskar och en säker hamn när barnet kommer tillbaka.
För Alicia blir Trygghetscirkeln extra viktig eftersom hon har svårt att kommunicera sina behov. När hon avviker handlar det ofta om utforskarlust eller behov av stimulans (se FBET ovan). Målet är inte att hindra henne från att utforska — tvärtom. Målet är att hon ska känna sig så trygg i sin bas att hon vill återvända och stämma av.
Trygghetscirkeln är inte en metod som kräver remiss eller utbildning — den är ett förhållningssätt. Den fungerar som grund under alla andra insatser: FBET, sociala berättelser, landmärkeskartan och FCT. Utan en trygg bas har tekniken svårare att göra skillnad.
Alicias avvikning handlar ofta om att hon söker stimulans eller flyr från överstimulering. Genom att läsa hennes signaler i tid kan vi ibland förebygga avvikning — inte genom att hindra henne, utan genom att möta hennes behov.
Sociala berättelser (Gray, 2010) är en forskningsbaserad metod för autism (National Autism Center). Korta, personliga berättelser med bildstöd som förbereder barnet för specifika situationer. De skrivs i jag-form och beskriver vad som händer, vad man kan förvänta sig och vad man själv kan göra.
Planerade sociala berättelser för Alicia:
Sociala berättelser läses regelbundet, gärna före promenader och efter incidenter. De kan kombineras med landmärkeskartan.
Om Alicia avviker för att hon vill något — utforska, få uppmärksamhet, fly från obehag, få stimulans — kan vi lära henne ett alternativt sätt att uttrycka samma behov. FCT är en forskningsbaserad ABA-metod där beteendet ersätts med en funktionellt likvärdig men säker kommunikationshandling.
Exempel för Alicia:
FCT är en central komponent i FBET och bör utvärderas tillsammans med BUP/habiliteringen för att identifiera rätt kommunikationsform för Alicia.
Drunkning är den vanligaste dödsorsaken vid avvikning globalt. Simlektioner för barn med särskilda behov finns på många simhallar — fråga efter dem. Sista lektionen med kläder på. Simkunnighet minskar risken men eliminerar den inte.
Bildstöd används brett inom vård och omsorg — från förskola till äldreomsorg — för att göra information begriplig för personer med språksvårigheter. Metoden kallas AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) och omfattar allt från enkla bildkort till digitala hjälpmedel.
Inom äldreomsorgen används bildscheman för att strukturera dagen för personer med demens: ”Nu ska vi äta lunch”, ”Sen kommer dagvilan”, ”Efter det fikar vi”. Samma princip fungerar för autism — tydliggörande pedagogik (TEACCH) bygger på att göra information visuell och förutsägbar.
För Alicia kan vi göra:
Bildstöd finns färdigt via appar som Widgit Go, PictoSelector och Boardmaker. Men med symaskin, skrivare och lamineringsmaskin kan vi göra egna kort som är personliga för Alicia — med foton på hennes egna dockor, vår gata och gungan runt hörnet.
Skolan är en central del av Alicias vardag. Samma pedagogiska metoder och rutiner bör fungera både hemma och i skolan för att ge henne en tydlig och förutsägbar tillvaro.
Det yttersta målet är att Alicia själv ska kunna hålla sig trygg. Här är färdigheter att träna, i ordning från enklast till svårast.
Varje färdighet kräver många repetitioner. Förstärk varje litet framsteg. Alicia lär sig i sin egen takt.
Trygghet för Alicia byggs i vardagen. Här är de rutiner som gör att planen blir levande — inte bara ett dokument i pärmen.
Tydliga gränser minskar risken för avvikning. Gå igenom området med Alicia och peka ut var hon får vara. Rita gärna en enkel karta tillsammans.
Trädgården, gungan, björken vid grinden, stigen fram till granens hus.
Till skogsbrynet, till bäcken — så länge hon säger till först.
Bortom vägen, vid dammen, stora skogen, parkeringen.
Uppdatera ofta: När Alicia blir äldre eller mer bekant med området — justera zonerna.
Övergångar är extra känsliga för Alicia. Att flytta från en miljö till en annan — hemma till skolan, hemma till farmor, ute till inne — kräver förberedelse.
Trötthet ökar risken för avvikning. Alicia kan vakna och gå ut medan familjen sover, eller vara mer impulsiv efter en dålig natt.
Många hjälpmedel går att tillverka själva. Vi har symaskin, Dremel, lamineringsmaskin, tryckknappar, kardborreband, tyg, filt, bjällror, kedjor och allt möjligt pyssel. Projekten är indelade efter när de kan göras.
Lamineringsmaskin och lamineringsfickor. Kardborreband (klistra eller sy). Tryckknappar och verktyg. Nyckelringar och splitringar. Brytspännen (3 cm, för nyckelband). Tygbitar (bomull, filt). Tråd, nål, symaskin. Dremel med borr och kapskivor. Små magneter. NFC-taggar (tomma, skrivbara). Vattenfast märkpenna. Kartong och kraftigare papper.
När de omedelbara åtgärderna är på plats och det pedagogiska arbetet pågår kan vi planera för nästa steg. Det här är vad vi kan bygga själva eller köpa in över tid.
GPS är det yttersta tekniska skyddsnätet. Dess primära syfte är att vi ska hitta Alicia när hon försvinner — inte att vi ska övervaka henne hela tiden. Geofencing kan också larma oss när hon är på väg bort, så att vi kan agera innan hon kommer för långt.
GPS-halsband med öppen källkod (amulet.loopaware.com). Geofencing, röstmeddelanden med föräldrarnas röst. Fungerar i skogsmark (till skillnad från AirTag-kloner). Komponenter beställda, design pågår.
Realtids-GPS (10 s intervall). Runner Mode. Automatisk telefonsvarare. Avtagningslarm. 4G/LTE. ~300–400 kr/mån.
Diskret, kan sys in i kläder. 3–5 dagars batteri. Geofencing. ~130–250 kr/mån.
Radiosändare på handleden. Polisen pejlar signalen. 95% hittas inom 30 minuter. Kostnadsfritt. Kräver kommunalt deltagande.
En studie från 2025 (Journal of Behavioral Education) visade att virtuell verklighet kan lära barn med autism att gå över gatan på ett bra sätt — en färdighet som sedan kunde överföras till verkliga miljöer (Dixon et al., 2020). Det är inte aktuellt i dag men värt att ha i åtanke om BUP eller habiliteringen i framtiden erbjuder VR-baserad färdighetsträning.
Föräldrar världen över har utvecklat ett utbud av identifieringsprodukter. Valet beror på vad Alicia tolererar.
Silverarmband med gravering. $0–150. Världens största medicinska ID-organisation. Found-programmet (gratis för autismfamiljer).
Silikonarmband med QR-kod. 24/7-jourtelefon. ~100 kr. Inget abonnemang.
Rostfritt stål, graverat. Onlineprofil med PIN. ~150–250 kr. Livstid.
Inläggssula med ICE-kort-fack. ~100 kr.
Rostfritt i skosnören. Vattentäta. ~150 kr.
Tillfällig tatuering med telefonnummer. Håller flera dagar, vattenbeständig. 50 kr/10-pack.
Låsbara, omöjliga för barnet att ta av. ~100 kr.
Alltid synligt, tappas inte bort. ~20–50 kr.
Skannas med telefon. Beställda.
Omedelbart (pågående)
FBET-kontakt, simlektioner, gränsträning, kartläggning
1–4 veckor
Informera grannar, informationsblad, personlig kontakt
Omedelbart (klart)
Rigellås, dörrlarm, STOP-skyltar
1–4 veckor
ID-kort med nyckelrem, NFC-armband, identifieringsprodukter
1–6 månader
Projekt Amulett / AngelSense / Project Lifesaver
Omedelbart (uppdateras vid behov)
Akut åtgärdsplan, uppdateras vid behov
En trygghetsplan är inte statisk. Alicias förmågor utvecklas, nya situationer uppstår och lagren behöver justeras efter hand.
Hur vet ni om en insats fungerar? Använd konkreta mått:
Sätt en baslinje (”just nu avviker Alicia en gång i veckan”) och fira när den blir bättre.
Använd loggen för att dokumentera varje avvikning eller tillbud. Mönster blir synliga över tid.
Att bygga trygghet för Alicia är ett långsiktigt arbete som kräver tid, kraft och samordning. Det är lätt att glömma bort sig själv i arbetet med att skydda någon annan.
Planen är ett verktyg för trygghet, inte en måttstock för föräldraskap. Varje framsteg, hur litet det än är, för er framåt.
En plan utan ägare är en önskelista. Nedan finns de viktigaste rollerna. Fyll i vem som gör vad.
| Uppgift | Ansvarig | När |
|---|---|---|
| FBET-kontakt & remiss | Vecka ___ | |
| Simlektioner | Vecka ___ | |
| ID-kort & NFC-armband | Vecka ___ | |
| Informera grannar | Vecka ___ | |
| Informera släkt & nätverk | Vecka ___ | |
| Uppdatera nödkit | Varje ___ | |
| Månatlig avstämning | Varje månad | |
| Larmtest | Varje ___ | |
| Uppdatera kontaktlistan | Varje ___ |
Sjukdom bryter rutiner, och brutna rutiner ökar risken för avvikning. Alicia kan vara mindre uppmärksam, mer impulsiv eller söka sig till trygga platser (skogen, gungan).
Elektroniska larm och NFC fungerar inte utan ström. Rigellås och fönsterspärrar fungerar fortfarande.
Nyår, födelsedagskalas, fester — höga ljud och många människor kan överstimulera Alicia eller skrämma henne.
Om en förälder är sjuk eller ensam med Alicia under en period ökar belastningen. Planera i förväg.
Ibland inträffar en period där inga insatser hjälper. Alicia avviker oftare, pedagogiken biter inte, barriärerna känns otillräckliga. Det är inte ett misslyckande — det är en signal om att läget har förändrats.
Om Alicia har syskon påverkas de av situationen. De kan känna sig oroliga, åsidosatta eller ansvariga för Alicia.
Säkerheten måste anpassas efter årstid. Varje säsong har egna risker och möjligheter.
En sida att klippa ut och sätta på kylskåpet eller i krispärmen.
| Nöd | 112 |
|---|---|
| Familj | |
| Mamma | |
| Pappa | |
| Grannar | |
| Granne 1 | |
| Granne 2 | |
| Granne 3 | |
| Skola/förskola | |
| Vård | |
| BUP | |
| Habiliteringen | |
| Socialtjänsten | |
| Vård- och stödsamordnare | |
| Övrigt | |
| IVO | |
| Project Lifesaver | |
Den här planen är inte ett slutmål — den är en bro till något bättre. Målet är att Alicia en dag ska kunna röra sig i sin värld med självförtroende, med verktyg att hålla sig trygg och med ett nätverk som finns där.
FBET har gett resultat. Alicia avviker mer sällan och återvänder oftare själv. ID-kortet sitter på plats. Grannskapet känner igen henne.
Alicia kan hålla sig inom sin zon, stanna vid vägen och söka upp en trygg vuxen vid behov. GPS är ett minne — pedagogiken bär.
Barriärerna är borta. Alicia rör sig lika fritt som andra barn, med samma trygghet. Planen är ett arkiv — men grunden finns kvar.
Det här är inte naiv optimism. Det är en riktning. Varje del i planen för er närmare den bilden.
Detta är ett levande dokument. Uppdatera när något förändras — nya insatser, nya incidenter, nya förmågor hos Alicia.